Som de allra flesta av er vet är Linux inte mer än en kärna, och under en lång tid kunde den bara köras på maskiner med processorer i Intels x86-serie, från 386 och uppåt (arbete på att få Linux att köra på 286 och tidigare pågår i ELKS-projektet).
Detta är dock inte alls sant längre, Linuxkärnan har nu anpassats till ett stort antal maskinvaruarkitekturer, och listan växer fortfarande. Vi försöker hålla jämna steg och har anpassat Debiandistributionen för dessa system. Vanligtvis består denna process av en besvärlig början (då vi försöker få libc och den dynamiska länkaren att fungera ordentligt) för att sedan följas av ett relativt rutinenligt, om än långt, arbete för att försöka kompilera om alla våra paket under den nya maskinvaruarkitekturen.
Debian är ett operativsystem, inte en kärna (egentligen så är det mer än ett operativsystem eftersom det innehåller tusentals tillämpningsprogram), så för att bevisa detta har vi våra första tre nybakade varianter ej baserade på Linux, vilka finns nederst på sidan.
Varning: detta är en sida under uppbyggnad. Alla anpassningar har ännu inte sidor, och de flesta finns på externa webbplatser, men vi arbetar på att samla information om alla dessa så att de kan speglas tillsammans med Debians webbplats.
Följande anpassningar inkluderades i åtminstone en stabil Debianutgåva:
i386)
Den första arkitekturen, och strikt sett inte en anpassning.
Linux utvecklades ursprungligen för Intels 386-processorer, därav
förkortningen.
Debian stöder alla IA-32-processorer tillverkade av Intel (inklusive
alla Pentium och nyare Core Duo-maskiner i 32-bitarsläge), AMD
(K6, alla Athlon, Athlon64 i 32-bitarsläge), Cyrix och
andra tillverkare.
När Debians webbplats försöker justera sig, från den i Linuxvärlden vanligt
förekommande i386-centriska synen, till en lite mer balanserad sådan, kommer
i386-specifik information att flyttas hit.
m68k)
Först officiellt släppt i och med Debian 2.0. Anpassningen misslyckades med att möta utgivningskriterierna för Debian 4.0 och har därför inte tagits med i Etch och senare utgåvor. Debians m68k-variant kan köras på ett stort antal datorer baserade på Motorolas 68000-serie, från Sun3-arbetsstationer till persondatorer såsom Apple Macintosh, Atari och Amiga.
sparc)
Först officiellt släppt i och med Debian 2.1. Denna anpassning kör på Sun SPARCstation-arbetsstationerna, så väl som på vissa av deras efterföljare med sun4-arkitekturen.
alpha)
Först officiellt släppt i och med Debian 2.1. En av de längst utvecklade anpassningarna, och rätt så stabil.
powerpc)
Först officiellt släppt i och med Debian 2.2. Denna anpassning körs på flera av Apples MacIntosh PowerMac-modell, samt på datorer från med de öppna maskinvaruarkitekturerna CHRP och PReP.
armand
armel)
Först officiellt släppt i och med Debian 2.2.
Denna anpassning körs på olika sorters inbyggd maskinvara, bland annat
NSLU2.
Armel är den effektivare uppföljaren till arm
-anpassningen och är
kompatibel med ARM:s EABI.
mipsoch
mipsel)
Först officiellt släppt i och med Debian 3.0.
Debian anpassas till MIPS-arkitekturen,
vilken används i SGI-maskiner (debian-mips – big endian
)
och Digital Decstationer (debian-mipsel – little endian
).
hppa)
Först officiellt släppt i och med Debian 3.0. Detta är en anpassning till Hewlett-Packards PA-RISC-arkitektur, och den är i ett långt framskridet stadium.
ia64)
Först officiellt släppt i och med Debian 3.0. Detta är en anpassning till Intels första 64-bitarsarkitektur. Observera: arkitekturen skall inte förväxlas med de senaste 64-bitarsutökningarna från Intel för Pentium 4- och Celeron-processorer, kallat EM64T; dessa täcks av AMD64-anpassningen.
s390)
Först officiellt släppt i och med Debian 3.0. Detta är en anpassning IBMs S/390-servrar.
amd64)
Först officiellt släppt i och med Debian 4.0. Anpassning till 64-bitars AMD64-processorer. Målet är att stöda både 32-bitars- och 64-bitars-användarsystem på denna arkitektur. Denna anpassning stöder AMDs 64-bitars Opteron-, Athlon- och Sempron-processorer och Intels processorer med EM64T-stöd, bland annat Pentium D och flera Xeon- och Core2-serier.
Följande anpassningar har aldrig deltagit i en stabil Debianutgivning, men de bör dyka upp i en, till slut.
Anpassning till 64-bitars PPC64-arkitekturen med komplett 64-bitars användarrymd.
sh)
En relativt ny anpassning till Hitachi SuperH-processorer.
Anpassning till ARM-maskiner med big endian, speciellt Linksys NSLU2.
Anpassning till Renesas Technologys 32-bitars RISC-mikroprocessor.
Anpassning till Atmels 32-bitars RISC-arkitektur, AVR32.
hurd-i386)
GNU Hurd är ett helt nytt operativsystem som sammanställs av GNU-gruppen. Faktum är att GNU Hurd är den sista komponenten som möjliggör ett komplett GNU-operativsystem, och Debian GNU/Hurd kommer att bli ett sådant (kanske till och med det första). Projektet arbetar till en början på i386, men andra maskinvaruarkitekturer förväntas följa inom kort.
netbsd-i386och
netbsd-alpha)
Detta är en anpassning av Debianoperativsystemet, komplett med apt, dpkg och användarprogrammen från GNU till NetBSD-kärnan. Den är för närvarande på en väldigt preliminär nivå, men eftersom NetBSD är en produktionsnivåkärna borde användbarheten av Debian GNU/NetBSD snabbt göra framsteg. För närvarande är Debian GNU/NetBSD för Intel x86 den mest avancerade varianten, men arbete har även påbörjats för att stöda Alphabaserade datorer.
kfreebsd-gnu)
Detta är en anpassning av Debian GNU-systemet till FreeBSD-kärnan. Det är fortfarande en relativt omogen anpassning, även om några utvecklare använder den som produktionsmiljö för dagligt arbete.
Även om dessa projekt inte rent krasst sett är en anpassning, verkade detta vara ett bra ställe att lägga dem.
Beowulf är en
ersättning för några av de stora superdatorer som används inom vetenskapliga
beräkningar
Detta projekt har som mål att köra Beowulf-klasar
(engelska clusters) på
Debianmaskiner och nätverka folket som använder det som en riktig
basar.
EABI är det nya inbyggda
ABI:et
från ARM Ltd..
EABI är faktiskt en familj med ABI:er, och ett av under-ABI:erna
är GNU EABI för Linux.
Ansvarsfriskrivelse: Många av dator- och processornamnen som används ovan är varumärken och registreade varumärken hos sina tillverkare. De används utan tillstånd.